Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

PISA 2015: Unga från Finland bland de bästa på gemensam problemlösning - Finlands ambassad, Bangkok

FINLANDS AMBASSAD, Bangkok

Embassy of Finland in Bangkok
Athenee Tower, 14th floor, 63 Wireless Road (Witthayu), Lumpini, Pathumwan
BANGKOK 10330, THAILAND
Tfn +66 220 787 00
E-post: sanomat.ban@formin.fi, viisumi.ban@formin.fi (migrationsärenden) och ban.konsuli@formin.fi (konsulära ärenden)
English | Suomi | Svenska | ภาษาไทย |  | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 22.11.2017

PISA 2015: Unga från Finland bland de bästa på gemensam problemlösning

Finländska ungdomar placerade sig på femte plats bland OECD-länderna och sjunde plats bland samtliga länder och regioner som deltog i fråga om gemensam problemlösning i OECD:s undersökning PISA 2015. Det här var första gången förmågan till gemensam problemlösning utvärderades.

– Forskningen visar att våra unga i Finland är mycket bra på samarbete och problemlösning. Det stärker min uppfattning om att vi både i fråga om baskunskaper och -färdigheter har goda förutsättningar att klara omställningarna i arbetslivet, där samverkan och nyskapande inom olika nätverk och team får en allt viktigare roll. De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen fokuserar allt mer på att stärka det slags färdigheter som behövs i framtiden. Det enda alarmerande draget var pojkarnas jämförelsevis svagare resultat. Här har vi en öm punkt i vårt utbildningssystem som jag bett forskare hitta lösningar på, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

För Finlands del var resultatet i snitt 534 poäng, och det var endast Singapore (561) och Japan (552) som uppvisade poängskillnader med statistisk betydelse. I samma nivågrupp som Finland fanns Hongkong (541), Korea (538), Kanada (535), Estland (535), Macao (534), Nya Zeeland (533) och Australien (531). Poängtalet för unga från Japan var högre än i övriga OECD-länder. Det fanns inte några statistiskt signifikanta skillnader i poängtalen mellan Korea, Kanada, Estland och Finland.

Med förmåga till gemensam problemlösning avses förmåga att effektivt delta i en process där flera personer tillsammans försöker lösa ett problem genom att dela med sig av sina kunskaper, färdigheter och insikter. I gemensam problemlösning betonas läskunnigheten och deltagandet i diskussionen. De länder som varit framgångsrika i utvärderingen har huvudsakligen fått bra resultat även i övriga delområden i PISA-undersökningen.

Utvärderingen genomfördes i en interaktiv digital miljö där eleverna via en chattdiskussion skulle kommunicera med en eller flera andra datorstyrda agenter som föreställde andra elever. För att lyckas i uppgiften skulle eleven välja ut de inlägg som var mest konstruktiva med tanke på själva processen för att lösa problemet.

Bakgrunden hade liten betydelse, skillnaden mellan könen stor

Enligt resultaten främjar det finländska utbildningssystemet lärandet av samarbetsfärdigheter på ett mycket jämlikt sätt. I Finland är skillnaderna mellan skolorna de näst minsta efter Island och elevens socioekonomiska bakgrund har en mycket liten inverkan på resultaten i gemensam problemlösning jämfört med andra länder som var framgångsrika i undersökningen. Bland tio-i-topp-länderna var det endast i Macao som elevernas socioekonomiska bakgrund hade mindre betydelse för resultaten.

Rapporten om de tre kärnområdena i PISA 2015 (läskunnighet, matematik, naturvetenskap) som publicerades i slutet av 2016 visade för första gången upp prestationsmässiga skillnader inom Finland som handlade om skillnader mellan olika geografiska regioner. I fråga om förmågan till gemensam problemlösning var skillnaderna ändå betydligt mindre än inom de övriga kärnområdena och saknade i regel statistisk signifikans.
 
I alla deltagande länder presterade flickorna bättre än pojkarna i uppgifterna, men i Finland var skillnaden mellan könen störst. I de tidigare PISA-undersökningarna har det konstaterats att pojkarnas kunnande är svagare och detta resultat upprepas alltså även i den gemensamma problemlösningen.

De finska skolorna klarade sig bättre än de svenska skolorna i vårt land. Elever med invandrarbakgrund klarade sig sämre än andra elever i gemensam problemlösning, liksom även inom de andra PISA-delområdena.

I PISA 2015-undersökningen deltog 73 länder och regioner

PISA 2015 är den sjätte undersökningen i OECD:s PISA-program, som sedan 2000 med tre års intervaller har utvärderat inlärningsresultaten i fråga om läskunnighet samt inom matematik och naturvetenskaper. PISA 2015-resultaten som gällde läskunnighet, matematik och naturvetenskaper publicerades den 6 december 2016.

Sedan 2012 har undersökningen också innefattat ett fjärde, innovativt innehållsområde, som år 2015 var gemensam problemlösning. Av de 73 länder och regioner som deltog i PISA 2015 deltog 51 även i utvärderingen av gemensam problemlösning.

I Finland genomfördes PISA 2015-undersökningen av ett konsortium som bestod av institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet och Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet. I undersökningen deltog unga i åldern 15 år.

– Resultaten som gäller jämlikheten i utbildningen är till övriga delar glädjande, men den allt större skillnaden i kunnande mellan flickor och pojkar är oroväckande. I uppgifterna som handlade om gemensam problemlösning fanns en stark betoning på läskunnigheten och det har säkert också betydelse att uppgiften handlar om att chatta. Skillnaden mellan könen förklarades dock inte enbart av läskunnigheten, utan det handlar uppenbart även om någonting annat. Det gäller alltså att fortsätta att systematiskt utreda pojkarnas situation och identifiera effektiva lösningar, säger forskningskoordinator Mari-Pauliina Vainikainen vid Helsingfors universitet.

– Att ta med gemensam problemlösning i en omfattande undersökning innebär att man inför ett helt nytt utvärderingsområde. Den teknikbaserade utvärderingen utvidgar urvalet av kunskaper och färdigheter som utvärderas, vilket även kan leda till att fler innovativa metoder tas in i undervisningen, säger Arto Ahonen som är nationell koordinator för PISA vid Jyväskylä universitet.

Mer information:

Undervisnings- och kulturministeriet:
- undervisningsrådet Tommi Karjalainen, tfn 0295 3 30140
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
- specialmedarbetare Daniel Sazonov tfn 045 129 6812

Helsingfors universitet:
- forskningskoordinator Mari-Pauliina Vainikainen, tfn 050 318 2188
- professor Jarkko Hautamäki, tfn 050 318 2183
- specialsakkunnig Sirkku Kupiainen, tfn  050 318 2190

Jyväskylä universitet
- universitetsforskare Arto Ahonen, nationell koordinator för Pisa, tfn 040 893 4209

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 22.11.2017


© Finlands ambassad, Bangkok | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter